linus? linus!

Då var det dags igen. Bättre sent än aldrig, och på viss allmän begäran har jag nu beslutat att släppa bilderna från vår senaste chartersemester för gemene mans beskådan. Första kapitlet, i folkmun kallat det pretentiösa, Skiathos varsågoda.















Om någon från Ving eller liknande resebyrå ser detta och vill betala ofantliga summor pengar för att använda någon av ovanstående bilder i katalog, hör gärna av er, jag behöver alltid bensinpengar.
   I övrigt är det mesta som vanligt. Har jobbat förkyld och värvat Johanna till min kamp mot konditionen. Vem kan slå Filip och Fredrik är äntligen slut för den här gången, och jag fick en tår i ögat när stackars Alexander Konstantoulas helt oväntat kastades ut ur Idol 2008. Killen verkar ju helskön. Stor i Japan är världens just nu bästa tvprogram och jag är fortfarande helt jävla såld på Meshuggah's senaste, Obzen. Hörs då!

Produkten av en +60-timmarsvecka kom med brev på posten, efter ett par UFC Unleashed igårkväll slocknade vi som trasiga lampor och vaknade inte förrän halv tolv idag. Låter ju fånigt, men såna är vi. Men nu känner jag mig utvilad, omän inte redo att börja blogga igen. Trötthet tär.
   Gjorde, i brist på annat, ett personlighetstest som Rickard hade länkat till i sin blogg (http://rickard-utan-q.blogspot.com/). Fick fram detta lite märkliga, och något dystra resultat:

   Din personlighetstyp:

Tystlåtna och reserverade. Vill förstå hur saker fungerar. Praktiskt lagda med talang för allt som har med mekaniska ting att göra. Risktagare som lever för ögonblicket. Ofta intresserade av extremsporter, både som deltagare och åskådare. Har enkla och okomplicerade mål i livet. Lojala och moraliska, men med flexibel syn på lagar och regler om så krävs för att få något uträttat. Analytiska och objektiva. Mycket skickliga på att finna lösningar på praktiska problem.

   Karriärer som skulle kunna passa dig:

Poliser, kriminalpoliser, patologer, programmerare, systemvetare, dataspecialister, ingenjörer, snickare, mekaniker, piloter, chaufförer, idrottsmän, entreprenörer, brandmän, ambulanssjukvårdare, byggnadsarbetare, tandhygienister, elektroingenjörer, lantbrukare, militärer, övervakare, stålarbetare, transportarbetare.

Jag trodde aldrig att jag skulle säga det här. Rock Band, till valfri spelplattform, är det mest geniala som något geni någonsin kramat ur sina geniknölar. Det sociala spelets spjutspets. Underhållningsformernas 911. Sällan har jag skrattat så, levt mig så totalt in i rollen som hårt strängbändande gitarrist i ett rockband (...) och sett tiden springa iväg snabbare än fysikens lagar tillåter, som när jag spelar Rock Band i Slaka. Jag är rädd att en eventuell återförening av Circle Six kommer att få gå åt sidan till förmån för min nya karriär som rockstjärna. Av Arash döpt till Mr. Kuk. Tack.
   Nu får Anna ta och komma hem snart. Kom hem.

Anna är i Frankrike och jag glider runt i morgonrocken hemma. Har inte duschat, har inte borstat tänderna, har inte bäddat. Spelar Call of Duty 4, är snart uppe på högsta level men suger fortfarande otroligt hårt! Väntar på att Viktor ska vakna så att vi kan spela lite squash. Har äntligen fått mitt MSN att fungera, snackar med David om att Kongh är på väg in i studion igen. Har städat, diskat och plockat undan tvätt. En ledig dag i ett nötskal. Imorgon börjar nästa jobbvecka. Jag lever för det här.

Klockan 04:00 imorse ringde klockan och skrämde ned Anna till Frankrike på konferensresa. Hon skulle dela en taxi med kärringa Pettersson och hade bestämt upphämtningsplats framför First Class Hotell [EDIT: First Hotel heter det ju], för att det inte skulle bli en omväg in på s:t Korsgatan för den stackars taxichauffören (hon är sån, min Anna, snäll mot alla). En minut efter att hon gått upp slog det mig. Klockan skulle vara fem på morgonen, en söndag, efter en lördag. Hon skulle vara tvungen att stå och vänta på en taxi i svart höstmörker med allt möjligt avskum vilt vandrandes på stadens smutsiga gator. För att inte tala om de dämpat belysta gator hon skulle tvingas gå för att komma dit. Jag blev så orolig att jag fick sura uppstötningar. Som tur var lyssnade hon på mina förmaningar och bokade taxin till vår port istället. Då slog det mig igen. Hur fan ska jag kunna bli tonårspappa...
   Bara 13 timmar kvar av denna arbetsvecka!

Sitter och förbereder mig mentalt inför promenaden upp till parkeringen och tretton timmars arbete. Lite frukost.

Ringde DN's prenumerationsservice och förklarade läget, tackade för gratistidning och de nattliga väckningarna men bad om uppehåll från vår 'gratis'-prenumeration. Emma, tror jag hon hette, skulle gladeligen prata med områdets tidningsbud och lösa situationen direkt. Resultatet kom i natt, TVÅ exemplar av Dagens Nyheter. Snacka om jackpot. Det är inte ofta man ber om ingenting, men får två. Tack DN!

Viktor 2 - Linus 0. Senaste matchen var jämn, riktigt jämn.

Glömde nästan, nu är squashsäsongen igång igen. För tillfället, Viktor 1 - Linus 0.

Helt sjukt, jag stod i butiken under rulltrappan i Mjölby och spenderade ett helt vanligt arbetspass med att som vanligt inte göra någonting, Efter sjuttioelfte omgången patiens och tionde varvet på Johnny Cash's American III kommer Björn in och byter av mig med beskedet att något märkligt har hänt under dagen, ett flygplan har störtat i New York, en massa människor har nog dött, något med World Trade Center. Väl hemma hade det andra planet träffat sitt mål och katastrofen var ett faktum. Bilderna på människor som singlade ner för de brinnande tornen, som löv, finns där. Det var sju år sedan, tiden går mäkta snabbt.
   Även idag spenderar jag min tid på jobbet, men på ett helt annat ställe. Ikväll händer det nog inget särskilt, än mindre någon världskatastrof. Fikatajm!
   Förresten hade jag någon gång tänkt skriva om vår resa till charterland. Men nu börjar det bli lite för längesedan, så jag har nog glömt det mesta. Kanske.

En sen morgon efter en blöt natt på Riche vaknade de svenska mediaprofilerna och författarna Fredrik Wikingsson och Filip Hammar samtidigt, på varsin sida av kuturelitens Stockholm, med samma vision. Efter otaliga säsonger av pratshower och människoporträtt ville de ge svenska folket något mer, något annorlunda. De ville spänna sina egon och bevisa sin allmänbildning i ett forum de ännu inte hade besudlat.
   Efter att ha pratat sönder en välutbildad panel i Boston Tea Party, gjort bort sig nationellt och internationellt i High Chaparall och Hundra Höjdare och drivit med sig själva och Sveriges kändisflock i Myggan ville de tävla mot oss proletärer. Både i fysik och kunskap. Med större självkåthet än Narcissus själv ställde de sig framför kameran och skapade Vem Kan Slå Filip och Fredrik, tävlingsprogrammens George Foreman, ytterligare en chans att helt utan självdistans bevisa för tittarna att de som regerar i TV-Sverige är två tondöva och skrävlande bekräftelsejunkies från hufvudstaden.
   Jag kommer givetvis med spänning följa vartenda avsnitt.

Metallica, världens bästa band. Respeect. Världens tajtaste trummis Lars, my MAN!!!
Titta på videon och förstå varför grabbfyran är världens mest framgångsrika kungar!


Från klassiska 'Black Album', världens coolaste titel. Lars! My MAN!

Hmm... Datorn fungerar fortfarande, ger den några dagar till. Nu står jag förvisso vid datorn på jobbet, men senast igårkväll startade den utan gnäll. Väntar vi lite till, så får vi ännu mer för pengarna, så är det ju. Sex år utan strul, det enda jag någonsin köpt som varit helt utan problem. Jag vet inte ens om datorn har låst sig mer än tio gånger under hela sin livstid. En eloge till Daniel på Mediacenter, för en väl sammansatt burk!
   Lite märkligt är det dock, för tredje natten i rad har jag vaknat av att Dagens Nyheter (i folkmun: DN) dunsat ner på dörrmattan. Är det någon som saknar sin prenumeration i trapphuset, säg till för all del. Vi lär inte sakna skiten. Om någon givit oss en prenumeration i present, tackar ödmjukast, jag kan inte sluta läsa!

Datorn krävde en hel del försök innan den ville starta ikväll. Min gamle slithäst sen 2002 börjar tappa gnistan och allt hopp om framtiden. Jag också. Håll tummarna.
   Såg Into the Wild nyss, en av de bättre jag sett på länge. Hemskt vacker. God natt!

Jag hatar när människor som jobbar på McDonalds låtsas som om de tycker om det.

Jag vet. Hemma från Grekland, en veckas extra frånvaro från jobbet, tänkte att jag skulle skriva något kul. Är ju inte 25 längre, orka! För tillfället koncentrerar vi oss på att lära Anna köra bil. Än så länge går det riktigt bra.


                                                          Ett år senare, nån timme tidigare.