linus? linus!

Fy fan sällan har ett tvspel fått mig att må så dåligt som Dead Space. Senast var det nog Silent Hill: The Room, när man kommit så långt in i spelet att inte ens den enda fristaden, lägenheten, var säker. När otäcka ansikten började krypa fram ur väggen bakom teven, och mystiska skoavtryck flyttades runt i köket. Lite så känner jag när jag, tyngd av ångest och hopplöshet, smyger i sidled runt hörn någonstans djupt inne i den flygande gruvstationen Ishimuras infekterade innanmäte. Jag klarar bara en timme åt gången...
   Samtidigt måste jag pusha för nåt som enligt det spelbara demot verkar vara årets spelhändelse. Glöm Gears of War, glöm Fallout 3, glöm Far Cry 2. Svenska Mirror's Edge är något du aldrig sett förut. Ett spelsätt du aldrig närmat dig. En design som är helt unik. Hoppas verkligen att det håller. Verkligen.
   I övrigt så gör jag ju faktiskt även normala saker, ibland. Cribbe och Hanna meddelade mig häromdagen att de har gått och blivit gravida med en liten trumslagare, grattis! Fattas bara att vi trycker ur oss en liten gitarrist så har vi oss ett White Stripes för dagis. Eller snackar vi tvåmannaband är det ju Satyricon som gäller från och med idag. Cribbe peppade på nya plattan och jag kan inte säga annat att BLACK METAL EVIL SATAN POWER UPP MED NÄVARNA!!!!!!!!!!


                          FUCK OFF!