linus? linus!

Imorse mötte jag den igen, den gula mazdan på e4, riktning norr, nångång mellan 7.35 och 7.45. Modell 6 Sport, med vinge och allt. Jag ser den ofta när jag börjar jobba 8.00, så jag antar att mazdan börjar sitt jobb ungefär samtidigt. Eller så kanske den är på väg från ett nattjobb. Lite då och då möter jag, vad jag tror är samma bil och förare, även när jag åker hem från jobbet. Vi är, kan man säga, färdkamrater på väg åt olika håll. Om jag nån gång ser mazdan parkera så borde jag hälsa och presentera mig, som mannen i den mintgröna peugeot 406'an.
   Men sånt gör man ju inte. Det är ju som att man skulle gå på stan och säga till folk att de har snygga kläder. I vintras hände det sig så att jag i parkeringshuset alltid hamnade bredvid samma ford. Varje kväll stod den där och varje gång ställde jag mig bredvid. Det kändes nästan som att vi var kompisar. Jag tänkte skriva en lapp och säga hej, men en dag var forden borta. Hade den skrotats? Hade ägaren flyttat? Var den såld och glömd? Frågor som vi aldrig får svar på och som jag inte bryr mig om.
    I somras såg jag min första egna bil åkandes i stan. Det känns bra att den fortfarande lever!

   Annas sverigekaka gjorde succé även på jobbet. Hon är bra hon, min Anna. Hon försörjer mig med bakverk och litteratur. Igår fick jag en bok, Alkemisten, av henne. Det blir nästa projekt efter tärningsspelaren! Jag har fått dille på läsning och känner mig hemskt kulturell. Det är Annas förtjänst det, hon väckte mitt intresse för böcker när hon köpte mig 'Flyga Drake' i present. Den var väldigt bra och fin på alla sätt och vis.

                   
                 Alkemisten, en bok för mig!

DAGENS OUTFIT: En viss längtan efter helgen.